svårt att vara

jag vet inte vad som hände. plötsligt mår jag inte alls bra. kanske var det redovisningen av steg ett som rörde upp mycket inom mig. jag blev besatt av tankar jag inte haft på länge (inte alkohol eller tabletter, andra). plötsligt missade jag grupper för att jag kollade på klockan två minuter för sent. jag sov på eftermiddagen och missade mitt möte i Lomma som jag skulle ha kört till. allt det där gör personalen misstänksam. vilket jag förstår.

men det gör också att jag känner att jag inte får ”misslyckas”. för då misstänker de mig. för det gjorde de och i fredags var jag tvungen att lämna urinprov och de tog en hel drös med drogtester (i vanliga fall tar de två olika multitest men nu var det flera små stickor för sömnmedicin, opiater osv) för att se om jag hade tagit något. det hade jag givetvis inte, alla tester var negativa.

med misslyckas så menar jag att jag inte får vara annorlunda än vad jag brukar. det är förvisso obligatoriskt att vara med på föreläsningar och grupper men det är många som inte är det för att de behöver vila och det är ok. så därför kändes det märkligt att det blev sån uppståndelse när jag behövde göra det. och i min genomförandeplan står det att jag ska öva på att misslyckas… men om det blir konsekvenser som känns obehagliga så är det ju rätt jobbigt att misslyckas. så min lärdom av att ”misslyckas” är att det absolut inte är något jag vill. och att det inte är ok.

efter urinprovet kom min behandlare och pratade med mig, sa att det var för att jag inte var som jag brukade och att de såklart undrade om det var något. hon föreslog att jag kanske inte skulle åka hem i helgen för mitt beteende kunde vara början på ett återfall. och då var det kanske bättre att jag stannade här i helgen. jag tänkte på det under förmiddagen och bestämde mig för att det nog var lika bra att stanna. jag hade ändå inte planerat något jätteviktigt hemma.

personalen här tyckte att jag tog ett klokt beslut och blev jätteglada :-O
kändes mycket märkligt. men antagligen var det helt rätt beslut för i går, fredag, mådde jag inte alls bra. massor av ångest och tankarna bara snurrade. men det känns bättre idag, om än inte helt bra.

idag fick jag dock tänka på annat för vi hade helgaktivitet med ridning på schemat. det var länge sen jag red. men när man rider är det svårt att tänka på något annat, speciellt som jag inte är van. i morgon kommer jag dock inte kunna gå. och nu ikväll är jag väldigt trött, så där skönt trött som man blir när man har tränat. så jag ser fram mot att få gå och lägga mig och sova länge. och i morgon är det en ny dag och jag har fem veckor kvar på det här stället. som det ser ut nu iaf. hoppas jag får lite arbetsuppgifter att göra för nu är jag lite rastlös.

tänker på er ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s