utmattad

det är ett getingbo, det surrar hela tiden vart jag än vänder mig. jag fylls av information, överrumplas av negativ, positiv energi. min hjärna kokar av all information men det går inte att stänga av sätta på paus. här finns det inga gömställen.

det är en väg utan något annat slut än att ångesten sätter sig i kroppen, den kommer smygande i form av huvudvärk för att snabbt märkas av i axlar, nacke och ännu mer huvudvärk. jag sover oroligt och kroppen är spänd. vaknar med än mer värk och ett illamående jag inte känner igen. och det jag inte känner igen skrämmer mig. jag vill bara fly. plötsligt vill jag inte alls vara här, jag vill bara hem. jag vill ta mina lugnande tabletter för att få kroppen att slappna av, få illamåendet att försvinna. och det är första gången på länge jag tänker dessa tankar.

trodde jag att det skulle bli lätt?

mitt öppna sinne, nyfikenhet, höga ambition och viljan att passa in gör mig sårbar för den negativa stämning som rådde här igår. det tar hårt på mig och jag gav inte mig själv chansen att gå undan och andas. så idag har jag satt som mål att andas, ge mig själv egentid och sinnesro. att ge mig själv tid att fundera, vila och göra sådant som jag mår bra av.

jag följde men till lund för att delta i mitt första NA-möte. jag hade givetvis en bild klar för mig hur det skulle vara och var inte nervös. det är intressant det där med förutfattade meningar. speciellt när de infrias. vi klämde in oss i ett alldeles för trångt rum utan någon luft. blickar utbyts, skratt hörs här och där och det råder en uppsluppen stämning till en början. när mötet börjar tar den del vid som jag nog kommer ha svårt att riktigt ta till mig. men jag hoppas att jag till sist kommer se det som en positiv del av tillfrisknandet. det är högläsning, formalia och, frankly, ganska tråkigt. förhoppningsvis finns det en mening med just den delen men jag hade svårt att se det just där och då.

den bild jag hade av liknande möten är alla sprugna ur amerikansk populärkultur.

hej, jag heter helene och jag är beroende. hej helene!

det här var den intressanta och givande delen av mötet. en del som ligger väldigt nära de fiktiva möten vi alla sett på film och i serier eller läst om. den del som kallas delning, där medlemmarna får en chans att ventilera det som de just nu kämpar med eller funderar över. det fanns bitar här och där i allas delningar som jag kunde relatera till, oavsett vilken huvuddrog de har haft. mitt i all misär finns det fantastiska insikter och erfarenheter och möjlighet att lära. det var fint.

men allt det här tar mycket på min ork. det är information overflow av högsta graden. det är högljudda röster som tar upp plats där de inte borde ta upp plats, det är energi som slösas på bagateller som borde användas till att bli frisk. jag kan inte och får inte dras med i det. det kräver för mycket av min uppmärksamhet, min ork, min drivkraft. om jag inte aktar mig kommer jag lägga för mycket av min dyrbara tid och ork på det som inte spelar mig någon roll och för lite på det som faktiskt är viktigt för mig.

så idag ska jag andas, ge mig själv egentid och sinnesro. sätta mig själv i fokus så mycket jag bara kan. att skriva här är en sådan sak. jag kan dra mig undan, tänka på er och bli varm i hjärtat och koppla bort allt det där som pågår när allt för många människor med olika bakgrund sätts i en utsatt situation och det kokar över. för det är min tid nu, jag åkte inte hit för att ta hand om någon annan, jag måste bli egoistisk men inte självisk. det är något för mig att jobba på.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s